Stämman

Klicka här för att ladda ner ett faktablad om Föreningsstämman: 

brf-foreningsstamma.pdf

Två typer av stämmor

I det här kapitlet ska vi titta närmare på föreningsstämman – det forum där bostadsrättshavarna får utöva sin makt.

Det finns två typer av föreningsstämmor: ordinarie föreningsstämma och extrastämma, som hålls i vissa särskilda fall. 

Ordinarie föreningsstämma

Varje år ska bostadsrättsföreningen hålla en ordinarie föreningsstämma. I stadgarna står det vilka punkter som ska behandlas på stämman (se dagordningen i stadgarna).

Först går man igenom året som gått och tittar på hur styrelsen har skött sig. Sedan blickar man framåt och väljer en styrelse för det kommande verksamhetsåret. Man behandlar också de förslag som kommit in från bostadsrättshavarna och den sittande styrelsen.

Finns det förslag på stadgeändringar eller ny-, om- och tillbyggnationer i föreningen ska stämman ta beslut om dem.

Extra stämma - på Styrelsens initiativ

Styrelsen kan alltid, på eget initiativ, kalla till extrastämma när det finns skäl till det.

Ett vanligt skäl är exempelvis att föreningen behöver ta beslut om ändringar i stadgarna. Fyllnadsval av styrelseledamöter eller revisor kan också vara en anledning till en extrastämma.

Extra stämma - på Revisorns initiativ

Revisorn kan begära att styrelsen kallar till extrastämma om hon eller han lagt märke till några allvarliga brister – till exempel att styrelsen brutit mot föreningens redovisningsprinciper.

På stämman redogör revisorn för sina upptäckter, samtidigt som styrelsen får en chans att förklara sig.

Extra stämma - på Bostadsrättshavarnas initiativ

Bostadsrättshavare kan också begära att styrelsen kallar till extrastämma. En förutsättning är att begäran är skriftlig och underskriven av minst tio procent av alla bostadsrättshavare i föreningen.

För att styrelsen ska vara skyldig att kalla till extrastämma måste begäran också innehålla ett önskemål om att stämman ska behandla ett angivet ärende – en relevant fråga – som bostadsrättshavarna kan ta beslut om på stämman. Det kan till exempel handla om försäljning av vinden eller bygge av balkonger.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Förberedelser

Styrelsen bör förbereda stämman i god tid och ta fram en tidplan för allt som ska göras.

Propositioner

Förslag från styrelsen till stämman kallas för propositioner. Det kan till exempel handla om förslag på stadgeändringar.

Inför stämman ska styrelsen förbereda sina propositioner så pass noggrant att stämman kan ta beslut om dem.

Motioner

Förslag från bostadsrättshavarna till stämman kallas för motioner. Inför stämman är det bra om styrelsen yttrar sig om motionerna – det vill säga meddelar vad styrelsen tycker om dem.

För att motionerna ska kunna tas upp på stämman måste de finnas med i kallelsen. Det betyder att de måste lämnas in till styrelsen i god tid. I stadgarna finns det därför ofta en deadline för när bostadsrättshavarna senast måste lämna in sina förslag. Saknas det en sådan deadline måste styrelsen informera bostadsrättshavarna i god tid om när motionerna ska vara inlämnade.

Kallelse

Det är viktigt att bostadsrättshavarna kallas till stämman i god tid. I föreningens stadgar står det när kallelsen tidigast och senast måste skickas ut.

Tillsammans med kallelsen ska styrelsen skicka ut en dagordning för stämman där alla motioner och propositioner finns med. Vad som gäller för dagordningen finns också angivet i stadgarna.

Årsredovisning

Inför stämman måste styrelsen också ta fram en årsredovisning. Årsredovisningen ska bland annat innehålla:

• en förvaltningsberättelse som beskriver vad föreningen gjort under året
• en balans- och resultaträkning.

Årsredovisningen måste tas fram och skickas till föreningens revisor i mycket god tid så att revisorn hinner granska den och kan lämna sin revisionsberättelse, som sedan bifogas till årsredovisningen. I revisionsberättelsen berättar revisorn om sin granskning och föreslår om stämman ska:

• fastställa styrelsens resultat- och balansräkning
• besluta om hur föreningens vinst eller förlust ska disponeras (resultatdisposition)
• bevilja styrelsen ansvarsfrihet.

Årsredovisningen måste vara klar och underskriven av ledamöterna innan styrelsen kallar till stämman. Den ska också finnas fritt tillgänglig för bostadsrättshavarna. Ett tips är att skicka ut årsredovisningen tillsammans med kallelsen.

Praktiska förberedelser

Inför stämman måste styrelsen hitta en lämplig lokal och föreslå vem som ska vara stämmoordförande.

Det är också trevligt om styrelsen ordnar med någon form av mat och dryck – det brukar uppskattas av bostadsrättshavarna och bidrar till trivsel och god stämning på stämman.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Vem får delta och rösta?

Närvarorätt

Vem som helst får inte vara med på stämman. Följande personer har rätt att närvara:

• föreningens bostadsrättshavare
• ombud för bostadsrättshavare som inte kan vara med själva
• biträden till bostadsrättshavare som behöver praktisk hjälp med att till exempel höra, se eller skriva.

Ombud

Ett ombud måste alltid ha en skriftlig fullmakt med sig från den bostadsrättshavare som ombudet ska representera. Fullmakten ska vara daterad och underskriven av bostadsrättshavaren. Den gäller i högst ett år.

Använd gärna denna blankett : 

Övriga personer

Om någon bostadsrättshavare tar med sig en person som inte har någon funktion på mötet har stämman rätt att be personen gå därifrån.

Det räcker att en enda bostadsrättshavare säger nej, så måste personen lämna stämman.

Rösträtt

Alla bostadsrättshavare har rätt att rösta på stämman – själva eller genom ombud.

Styrelsen tar fram en röstlängd genom att pricka av dem som kommer till stämman utifrån medlemsförteckningen.

Grundregel för röstning

Grundregeln är att varje bostadsrättshavare har en röst. Det betyder till exempel att om en bostadsrättshavare äger flera lägenheter i föreningen har hon eller han ändå bara en röst.

Samma sak gäller för bostadsrättshavare som innehar en lägenhet tillsammans (till exempel makar eller sambor). De räknas som en medlem och har bara en gemensam röst.

---------------------------------------------------------------------------------- 

Så fattas beslut

Omröstningar sker i regel öppet. Men stämman eller stämmoordföranden kan också bestämma att en omröstning ska ske slutet – så att ingen kan se hur någon annan röstar. Slutna omröstningar är ofta en bra idé vid exempelvis personval.

Beslut med relativ majoritet

Vid personval fattas alltid beslut med relativ majoritet. Det betyder att den eller de personer som har fått flest röster vinner.

Beslut med enkel majoritet

De flesta beslut på stämman fattas med enkel majoritet. Det innebär att om ett förslag får mer än 50 procent av de avlagda rösterna går det igenom.

Beslut med kvalificerad majoritet

I vissa fall måste ett förslag få minst 2/3 av de avlagda rösterna för att det ska gå igenom. Det gäller när stämman ska ta beslut om en ny-, om- eller tillbyggnation, och någon bostadsrättshavare som berörs av planerna har invändningar mot förslaget.

Det finns också fall där ett förslag måste få minst 3/4 av de avlagda rösterna för att det ska gå igenom. Det gäller vid olika typer av penningfrågor – till exempel vid förslag om att ändra grunderna för hur årsavgiften ska fördelas.

Minoritetsbeslut

Minoritetsbeslut gäller när stämman ska besluta om ansvarsfrihet för styrelsen. Då räcker det att 10 procent av alla bostadsrättsinnehavare vill neka styrelsen ansvarsfrihet för att förslaget ska gå igenom.

Minoritetsbeslut gäller även när stämman ska besluta om särskild granskning (när det finns misstankar om oegentligheter i föreningen).

-------------------------------------------------------------------------------------